Jessica bor tillsammans med sin sambo i Nacka utanför Stockholm.

Jessica bor tillsammans med sin sambo i Nacka utanför Stockholm.

Jessica Frej ser sin celiaki som en tillgång

av Anna Nordh Foto Thomas Hjertén
När Jessica Frej fick diagnosen celiaki kändes det som att världen skulle gå under. Elva år senare är hon tillfreds med sin nya livsstil och jobbar för att höja kvaliteten på glutenfria bakverk.

Jessica var tolv år gammal när hon fick beskedet. Hon hade mått dåligt under en längre tid med magont och en konstant trötthet. Hon stannade i växten trots att det borde vara tvärtom i den åldern. Det gick så långt att så fort hon åt något, kom det upp igen. Hennes kropp vägrade ta emot det hon fick i sig. Jessicas mormor fick henne att gå till läkaren som snabbt kunde konstatera att Jessica inte tålde gluten.

– Proverna visade direkt att jag inte hade någon näring alls i kroppen. Flimmerhåren i tarmen förstörs när man har celiaki, vilket innebär att man inte kan ta upp näring, det spelar ingen roll hur mycket man äter.

För Jessica hade läkaren lika gärna kunnat säga att livet var slut. Hon såg hur nybakta kanelbullar och goda smörgåsar fick vingar och flög ut genom fönstret.

– Jag blev väldigt deprimerad när jag fick reda på det. Jag har alltid älskat att baka och laga mat. Jag såg Mat-Tina på TV när jag var runt tio år och tänkte att jag också skulle bli TV-kock. Jag var redan på det klara med det, det gällde bara att hitta vägen dit.

Kom till insikt
Jessica och hennes mormor åkte till mataffären för att se vad det fanns för glutenfria alternativ. Grå spaghetti, stenhårt bröd och en sorts kakor var det som mötte dem.

– Allt var liksom döden. Just i den åldern tyckte jag att det var pinsamt och jobbigt. Vad ska jag äta i skolan? När jag är hos en kompis och ska äta mellis? Varför just jag? Egentligen är det ju världens minsta problem. Men tonårsperioden som är jobbig för alla blev ännu lite knepigare, jag kände mig ännu mer som ett ufo, säger Jessica som i dag kan skratta åt minnet.

Det var först när Jessica närmade sig 18 år som hon började känna sig okej med sin glutenintolerans.

– Då började jag förstå att det inte var mitt fel, att jag inte är ett problem. Jag har inte valt det själv så jag måste kunna säga till och fråga. I början var det mer ”det är ingen fara, jag behöver inte äta något”.

Åkte ut på smaktest
Drömmen om att bli TV-kock var ständigt närvarande, trots diagnosen och de förhinder som den innebar. Jessica valde att söka till Sveriges mästerkock. Hon berättade inte för någon att hon var glutenintolerant.

– Jag var rädd att de skulle tycka att det var en dålig egenskap, men jag lyckades manövrera det och tog de råvaror som jag tålde. Men det är verkligen så jobbigt som man tror att vara med. Jag sa att jag aldrig skulle grina i TV men det var det första jag gjorde. Man blir så himla känslomässig, det var jättekul men jag fick ett totalt nervsammanbrott varje dag.

Jessica fick lämna tävlingen efter ett smaktest som inte gick vägen. De sex deltagare som var kvar skulle smaka på en pastarätt och kopiera den.

– Jag funderade på att smaka på pastan men det hade varit jättedumt och farligt. Jag var tvungen att berätta. Eftersom jag aldrig hade kokat pasta tidigare så misslyckades jag med att härma rätten, min pasta blev överkokt.

I samma veva fick Jessica jobb på TV4 där hon fick laga mat i Nyhetsmorgon, en dröm som gick i uppfyllelse.

– Jag jobbade där i ett år. Det har nog gjort att jag har kunnat hålla mig kvar i branschen. Att jag var med i första säsongen av Sveriges mästerkock gjorde nog också sitt, då var många nyfikna på mig.

Hittade ny bakglädje
Våren 2012 var Jessica på ett event där hon träffade Maria Blohm för första gången. Ett möte som skulle komma att leda till en serie bak- och kokböcker med glutenfria recept. Maria höll i bakkurser och visste att Jessica var glutenintolerant. Hon var sugen på en ny utmaning och Jessica hade precis slutat på Mitt kök.

– Det var en perfekt tidpunkt för att dra igång ett projekt tillsammans. Jag kände: ”Ja äntligen!” Jag hade inte orkat göra det själv eftersom det är ett stort projekt att börja rota i, men det var verkligen guldläge. Första projektet var en brödbok, men vi hade ingen aning om hur man gjorde. Kunde det vara så att det inte går att baka gott glutenfritt, är det därför ingen har lyckats? Eller är det för att ingen har orkat? Men vi tänkte att det måste gå.

Att de inte skulle använda mjölmixer bestämde de sig för direkt. De ville i stället använda naturligt glutenfria mjöler eftersom Jessica hade dålig erfarenhet av mjölmixerna på marknaden. Jessica tror att det finns många fördomar om glutenfri bakning och matlagning på grund av de bristfälliga alternativ som har funnits.

– Många tror att det är tråkigt med glutenfritt. Egentligen borde man baka upp något och gå runt till alla restauranger och låta dem smaka, för att se att det är gott. Men det hinner man ju tyvärr inte. Jag tror att de behöver tänka nytt, det blir ju inte sämre utan gluten så man behöver tänka om.

JessicaFrej_05

JessicaFrej_01