Glutenintolerans - råg mot träbord

Den vetestärkelse som används i glutenfria ersättningsprodukter, är enligt EUs regelsystem glutenfri. Om stärkelsens ursprung kommer från vete, korn eller råg, måste detta märkas ut i ingrediensförteckningen.

Glutenintolerans – sant & falskt om celiaki

Av Emma Hammenstig Foto Mostphotos
Glutenintolerans är en sjukdom som inte går att bota. Men med glutenfri kost kan de som drabbas hålla sig friska.


Det är inte alltid lätt att veta vad man ska tro på. Vi reder ut vad som är sant och falskt kring celiaki tillsammans med Jonas Ludvigsson, professor vid Karolinska institutet, Christina Ralsgård, generalsekreterare i Svenska Celiakiförbundet och Ylva Sjögren Bolin, kemist på Livsme­delsverket.

Vad innebär glutenintolerans och vad det på?

Glutenintolerans, eller celiaki som sjukdomen heter på läkarspråk, drabbar inte längre bara ett fåtal. Ungefär 100 000 personer i Sverige beräknas vara glutenintoleranta, även om alla ännu inte fått sin diagnos.

– Det har flera orsaker. Vi har bättre metoder för att hitta celiaki och vi letar mer. Vi vet att celiaki kan yttra sig på många sätt och därför letar vi också i grupper där vi förr inte trodde att glutenintolerans fanns. Men utöver detta så finns det troligen också en sann ökning men vi vet inte vad den beror på, säger Jonas Ludvigsson, som forskar kring celiaki och är professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet.

”Fler och fler blir glutenintoleranta”
professor Jonas Ludvigsson

Celiaki är inte en allergi

Celiaki benämns ofta felaktigt glutenallergi men det är inte en allergi. Celiaki är en tunntarmsinflammation som på sikt kan påverka hela kroppen.

Glutenprotein finns i vete, råg och korn och när en person med celiaki äter något av de sädesslagen skadas tarmluddet i tunntarmen, vilket leder till att tarmen inte kan ta upp vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Det betyder också att glutenintolerans inte går att bota, det är en livslång kronisk sjukdom. Behandlingen, om man nu kan kalla det så, är att äta helt glutenfria livsmedel resten av livet.

Celiaki kan bryta ut i vilken ålder som helst och det är enligt professor Jonas Ludvigsson både lätt och svårt att sätta diagnos. Diagnosen ställs via blodprov och om provet visar antikroppar mot gluten undersöks ett tunntarmsprov i mikroskop, så kallad tunntarmsbiopsi.

– Hos patienter med höga blodprover och samtidig tunntarmspåverkan är diagnosen enkel att ställa. Hos andra med otydliga symtom och tecken är den svårare att ställa, säger Jonas Ludvigsson.
Kosten ska inte läggas om till glutenfri innan diagnosen är ställd. Det gör det nämligen svårt att se på provsvaren om det rör sig om celiaki.

”Vid glutenintolerans ska kosten ska läggas om direkt”
professor Jonas Ludvigsson

Celiaki kan ge väldigt många olika symtom

Generellt sett tar det ganska lång tid för patienter att få sin celiakidiagnos, det kan ta upp mot tio år.
– Celiaki kan ge väldigt många olika symtom och ibland ganska få symtom. Då dröjer det innan patienten söker vård och väl där så dröjer det ibland innan läkaren ställer diagnos, säger Jonas Ludvigsson.

Sedan några år tillbaka säljer apoteken självtester för glutenintolerans, något som Jonas Ludvigsson inte rekommenderar.

– Jag tycker att man ska undvika dem. De är osäkra och svåra att tolka. Sympomen för glutenintolerans är bland annat magont, diarré och trötthet. Om en läkare fastlår att du lider av celiaki måste kosten läggas om till glutenfri direkt. Enligt Svenska Celiakiförbundet kan en förbättring av symtomen märkas redan efter två till tre veckor.

Det finns egentligen inga grader av glutenintolerans, du kan alltså inte vara mer eller mindre intolerant.

– Det finns patienter som inte får symtom när de äter en liten mängd gluten, men de kan ofta få skador på sin tarmslemhinna ändå, säger Jonas Ludvigsson.

Celiaki illustration - glutenprotein
Glutenproteinet är boven. När en person med celiaki äter gluten skadas tunntarmens tarmludd. Det gör att tarmen inte kan ta upp näringsämnen.

Vad innebär helt glutenfri kost?

Att äta helt glutenfri kost innebär för den som är glutenintolerant att han eller hon måste ha fullständig koll på vad maten innehåller. Hemma i sitt eget kök eller hos familj och vänner är det för det mesta lättare att hålla koll, svårare är det i livsmedelsbutiker och på restauranger.
För att bland annat underlätta för personer med olika intoleranser och allergier finns det sedan december förra året en ny gemensam EU-förordning kring märkning av mat. Reglerna gäller både förpackade och oförpackade livsmedel och ska tolkas lika i alla EUs medlemsländer.

”Glutenintoleranta ska inte behöva känna sig jobbiga för att de ber om information. ” doktor Ylva Sjögren Bolin

När det gäller förpackade livsmedel ska det tydligare framgå vilka så kallade allergener som ingår, exempelvis spannmål som innehåller gluten. De ska framhävas i innehållsförteckningen genom fet eller större text. Reglerna gäller även livsmedel som köps över disk och maträtter på restauranger. Där blir det upp till butiks- och serveringspersonal att tydligare informera om vad rätterna innehåller.

– Glutenintoleranta ska inte behöva känna sig jobbiga för att de ber om information. En skylt är ett sätt att inbjuda gästen till att fråga, säger Ylva Sjögren Bolin, doktor i immunologi och kemist på Livsmedelsverket.

Svenska Celiakiförbundet ska vara opinionsbildare

Den som har celiaki och vill ha råd, stöd eller inspiration av andra med samma diagnos kan bli medlem i Svenska Celiakiförbundet som i år firar 40 år. Förbundet har ungefär 25 000 medlemmar i Sverige, av vilka cirka 90 procent har celiaki, även om förbundet också företräder personer med laktosintolerans, mjölkproteins- och sojaallergi.

– Vi i förbundet ska vara opinionsbildare. Vår främsta uppgift är att företräda medlemmar med celiaki och se till att de som lever med celiaki och våra andra diagnoser får rätt bemötande, att det finns livsmedel att köpa och att det ska vara lätt att äta på restaurang, säger generalsekreterare Christina Ralsgård.

– Vi måste också få omvärlden att förstå vad celiaki är och benämna och bemöta sjukdomen på rätt.

Överkorsade axet betyder glutenfritt

Den internationella symbolen överkorsade axet betyder att ett livsmedel är glutenfritt eller har mycket låg glutenhalt. I Sverige är det sedan 2009 Svenska Celiakiförbundet som licensierar ut symbolen till livsme­delsproducenter så att de kan sätta märkningen på sin vara. I nuläget har cirka 400 produkter märkningen i Sverige. En vara som är märkt glutenfri får inte innehålla mer än 20 milligram gluten per kilo. En vara märkt mycket låg glutenhalt får inte innehålla mer än 20–100 milligram gluten per kilo.

Symbol för glutenfria produkter

Glutenintolerant? Smarta kort för utlandsresan

Om du tycker att det känns svårt att förklara vad glutenintolerans är när du äter på restauranger utomlands finns en bra hjälp på Svenska Celiakiförbundets sida, www.celiaki.se. Där kan du nämligen skriva ut små informationskort på 42 olika språk som förklarar vad du inte kan äta och varför.

Jessica Frej ser sin celiaki som en tillgång

Jessica var tolv år gammal när hon fick beskedet. Hon hade mått dåligt under en längre tid med magont och en konstant trötthet. Hon stannade i växten trots att det borde vara tvärtom i den åldern.  Jessicas mormor fick henne att gå till läkaren som snabbt kunde konstatera att Jessica inte tålde gluten. Här kan du läsa mer om Jessica Frej och hennes historia.

Inspiration till dig som vill baka glutenfritt:

glutenfria nutella brownies
Nutella brownies

glutenfria kanelbullemacarons
Kanelbullemacarons

glutenfri banoffe cake
Banoffe cake

Fler recept för dig som vill baka glutenfritt!